Études germaniques - N°4/2013

Gunnel ENGWALL
Strindberg, journaliste français

During his lifetime, August Strindberg participated not only in the Swedish newspaper debate but also in the French. The first contribution was published in 1883 and the last in 1911, with a concentration to the years 1885-1887 and 1894-1898, e.g. during Strindberg's longer stays in France. The texts, written by the author directly in French or translated by others, represent a number of different genres, and were published in several of the most well-known journals of the time. A concluding annex presents a chronological list with references to all contributions by Strindberg in French journals.

Under sin livstid deltog August Strindberg inte bara i den svenska tidningsdebatten utan även i den franska. Det första bidraget publicerades år 1883 och det sista år 1911, med en koncentration under åren 1885-1887 och 1894-1898, dvs. under Strindbergs längre Frankrikevistelser. Texterna, som Strindberg skrivit direkt på franska eller som har översatts av andra, faller inom en rad olika genrer och publicerades i flera av dåtidens mest välkända tidskrifter. Ett avslutande appendix innehåller en kronologisk lista med referenser till Strindbergs samtliga bidrag i den franska pressen.

Mickaëlle CEDERGREN
L'Ambivalence d'un positionnement littéraire?: Strindberg face à la Suède et la France entre?1898 et?1902

This article evaluates how Strindberg positions himself in Sweden and France between 1898 and 1902. Strindberg returns to Sweden from his travels to renew the art of theatre, while maintaining a keen interest in affairs outside of Sweden, and especially in France. Looking at Strindberg's correspondence and the reception of his work, it becomes clear that he wishes to forge links with the former naturalists, now converted, in order to break new ground. He sets out to innovate, and presents himself as an avant-gardist and a challenger. The theoretical basis of this study is taken from Bourdieu's and Maingueneau's hypotheses regarding the strategies the author adopts to position himself within the literary field. Through an investigation of Strindberg's statements and action strategies it is clear that he is trying to free himself from the Swedish literary, political and religious establishment and to become a «?secular theist?», for fear of being labelled a Catholic sympathizer.

I denna studie har vi studerat hur Strindberg positionerar sig i Sverige och Frankrike mellan 1898 och 1902. Efter hans hemkomst från utlandet förnyar Strindberg teaterkonsten och fortsätter samtidigt att hysa intresse för världen och speciellt för Frankrike. Med utgångspunkt i Strindbergs brevväxling och mottagandet av hans verk blir det uppenbart att han vill närma sig de före detta naturalisterna och nyblivna konvertiterna i syfte att bryta ny mark. Han vill göra slut med det gamla och framstå som avantgardist och motståndare. Som teoretisk utgångspunkt används Bourdieus och Maingueneaus hypoteser angående de strategier som författaren använder för att positionera sig inom det litterära fältet. Undersökningen av Strindbergs uttalanden och handlingsstrategier visar därmed att han försöker frigöra sig från det litterära, politiska och religiösa svenska etablissemanget och av rädsla för att stämplas som katolsk sympatisör gör han sig till «?konfessionslös teist?».

Édouard ROLLAND
Du hasard créatif chez August Strindberg

Marcel Duchamp is generally considered as the first artist having worked on chance in his work, in particular with his masterpiece of 1913, "Trois Stoppages Etalon". However, in 1894, about twenty years before Marcel Duchamp, August Strindberg had already studied and experiented chance in his artistic work when he published a small book entitled Du Hasard dans la production artistique. In this book, Strindberg evokes his funny experiments concerning chance, in music, in painting and in sculpture, and explains how he discovered the creative potential of chance, whether it is the fruit of a conscious process or not. Strindberg can really be called an avant-gardist artist, for example when he praises an abstract and informal art, improvising “a theory of the automatic art” with the manipulation “by chance” of his tools and his musical instruments, fifty years before an artist like John Cage.
This article will focus on the theoretical and plastic ways of the creative chance in this short text, which is as interesting as prophetic.

Marcel Duchamp anses vanligen vara den första konstnär som arbetade med slumpen i sina verk, och detta gäller i synnerhet hans mästerverk “Trois Stoppages Étalon” från 1913. Men faktum är att August Strindberg redan 1894, alltså ungefär tjugo år före Marcel Duchamp, hade studerat och experimenterat med slumpen i sitt konstnärliga skapande, vilket han gav ut en lite bok om kallad Du Hasard dans la production artistique. I denna bok beskriver Strindberg dråpliga slumpbaserade experiment inom musik, måleri och skulptur, och han förklarar hur han upptäckte slumpens kreativa potential, vare sig denna var ett resultat av en medveten process eller ej. Strindberg kan förvisso kallas en avantgarde-artist, bland annat med tanke på hans lovordande av abstrakt och informell konst, hans improviserande kring “en teori för den automatiska konsten” och hans “slumpmässiga” manipulerande med verktyg och musikinstrument, 50 år före en konstnär som John Cage. Denna artikel fokuserar på de teoretiska och plastiska dimensionerna i det slumpmässiga skapandet som beskrivs i hans korta text, som även är intressant som profetia.

Martin KYLHAMMAR
Strindberg, inventeur – et critique – de la civilisation moderne

This essay examines Strindberg's attempt to become an inventor in and around the year 1895. Strindberg left behind about 100 inventive ideas. They are often linked to ongoing technical research and contemporary problems. But the critical reviewer can only conclude?: every working idea in this field that Strindberg produced was already done by somebody else?; everyone of Strindberg's independent and original ideas, rested on absurd premises.

Strindberg strävade ständigt efter att vara modern, att vara i framkant, i ledningen för omvandlingar och nyorienteringar. Detta till trots kom han aldrig att ställa sig bakom sin tids tekniska och vetenskapliga framstegstro. Han var författarskapet igenom trogen sin djupa, “gröna”, civilisationskritik. Just detta gör det extra intressant att han åren runt 1895 försökte slå igenom som uppfinnare. I den här uppsatsen granskas hans tekniska ambitioner och de cirka hundra uppfinningsidéer han lämnade efter sig. Det handlar om förslag till nya konsumtionsartiklar, till nya processinnovationer och nya metoder för råvaruutvinning. Strindberg tog inte sina tekniska idéer ur luften, de anknöt till teknisk forskning och samtida problem. Men den kritiske granskaren kan bara konstatera?: allt Strindberg tänkt rätt på detta fält, var redan gjort av andra – allt Strindberg tänkt nytt, vilade på orimliga premisser.

Sylvain BRIENS
Écrivain-écologue. La naissance de l'écologie scientifique dans Jardin des Plantes d'August Strindberg

August Strindberg wrote Jardin des Plantes in 1896 as an attempt to gain recognition as a botanist and chemist. This paper evaluates the scientific relevance of the text, taking into account the status of science at the end of the nineteenth century. A comparison with Œcology of Plants?: An Introduction to the Study of Plant Communities, written one year previously by Eugenius Warming (a Danish botanist and major founding figure of the scientific discipline of ecology) shows that Jardin des Plantes is a fairly accurate summary of the state of botany in the late nineteenth century. Strindberg expresses a vision of ecology which is comparable in many aspects to that of Warming, but unlike Warming he is unable to found a new epistemology.

August Strindberg skrev Jardin des Plantes 1896 i avsikt att bli erkänd som botanist och kemist. Denna uppsats bedömer det vetenskapliga värdet av hans text med hänsyn till naturvetenskapens status på slutet av 1800-talet. En jämförelse görs med Eugenius Warmings verk Plantesamfund - Grundtræk af den økologisk...